Del 46 – 48 Så tog det slut

Del 46 Skiljsmässa

 

Safiren kommer hem till Lekstugan, trött, ledsen och arg. Hon vinkar till danskens scouter som patrullerar runt byn.
-Jämrans drummel, muttrar hon. King Kongs hest blänger till på henne och sveper förorättat med svansen.
-Förlåt vännen min! Inte var det dig jag menade! Jag tror nog att det ska finnas några röda äpplen kvar längst in i grottan du har som stall. Jag går och hämtar så ska jag rykta dig sedan medan du mumsar på dem.
King Kongs hest gnäggar lågt och instämmande och lunkar iväg till sin spilta, där finns nytt strö på golvet och en hög med färskt hö.

När hesten är omskött och verkar nöjd går Safiren långsamt genom sin by. Hon har ju bara varit hemma när det varit dags att göra FN och Lekstugan har fått klara sig själv ett längre tag. Inte för att det finns så mycket mer att göra i byn. Gästhusen har fått sig några våningar till och alla planterade träd har växt till sig fint runt dem och runt grottorna. Det blev en fin park av min by till slut, tänker hon. Vad alla har varit rara som hjälpte mig med mina byggen.

-Nå jag måste sätta fart om jag ska få FN färdigt ikväll, Gifti får jag bekymra mig om imorgon.

När Safiren kommer in i studion ser hon att knappens gäng verkar boat in sig i ett hörn av grottan. De har skaffat fram en större skärm så att alla i gruppen kan se vad som händer på deras konto. Dryckjom står på bordet och tilltugg har de försett sig med. På ett annat håll är Bowen och hans bröder inne i en het diskussion med Majestic och Thom om vems VU som kommer att bli högst och finast. Framme vid podiet sitter Ztorm i en av de stora mysfåtöljerna och knappar på en minipc. Märkligt att hon dök upp just ikväll efter att ha varit så avvisande så länge, murmlar Safiren för sig själv.

Safiren tar plats i favoritfåtöljen, när hon jobbar med FN vill hon ha sin stationära och den står redo, det är bara att sätta igång.. Det är mycket kvar att göra och inte går det snabbare eftersom en hel del heta IGM går fram och tillbaka mellan Lekstugan och Gifti och andra också vill prata om det som har hänt. Framåt tre på natten är Filosofiska Nyheter äntligen färdigt, då är hon så uppe i varv att det tar ytterligare drygt en timme innan hon anser det lönt att dra sig tillbaka till sin takvåning i det högsta gästhuset.

Innan hon somnar far tankarna vilt på dagens händelser med Gifti Hon svär rejält för sig själv, varför tog hon kontakt med Tommy för? Svaret på den frågan vet hon ju, för henne är Tommy Gifti, det var han som hjälpte henne med Capri och som gick med på att vara hennes livvakt i dokusåpan och swanti hängde på sen när Tommy försvann. När han dök upp på Skype igen var det naturligt att fråga honom i första hand när Swanti skulle bli borta så länge. Att driva kontot själv var inget som ingick i hennes planer.

Safiren hann inte prata så mycket med Tommy på dagen, det måste ju jobbas även IRL, men det var ju ingen brådska, tänkte hon, Swanti skulle inte åka förrns om en vecka. Det finns tid att lösa problemet med att Swanti ansåg att det var Ros som gällde och att Tommy ville tillbaka till B. Dock var det kanske inte så välbetänkt att utbrista “Hellre raderar jag än går in i B” på Tommys fråga. Men det första som rann henne i sinnet var hur ovänskaplig Ztorm varit ända sen nyår typ, med undantag för när B föll. Och Tompas irriterande omöjlighet att komma till tals med för FN. Skulle hon komma krypandes och be att få vara med i en allians där ledarna behandlat henne så ovänligt? NEJ!

Under dagen funderade Safiren på andra lösningar för Gifti. Att som Swanti föreslog låta kontot vara sitterstyrt av Ros var ingen idé som föll henne i smaken, sådana konton brukar fara illa rätt fort och Gifti var värt ett bättre öde. Innan det var dags att åka hem och börja jobba med FN hade en annan idé börjat slå rot hos Safiren. Med tanke på att hon hade börjat känna sig mer och mer ovillig att vara bunden till en allians under endgame, varför inte ta Gifti och dra ifrån Ros så fort swanti satt på planet och hon var ensam om kontot. Det ligger ju ett VU trevligt nära Giftis C-byar. Det vore synnerligen roligt med ett tredje VU – även om hon bara bygger grottor i det. Fällor vore ju kul också, funderar hon vidare, men då skulle VUt behöva föras över till Lekstugan och ajaj då blir det multikonto på riktigt med den boost som skulle behövas för det. Gifti har ju tillgång till Don Pimkin också så nog skulle det gå. Undrar hur länge, fnissar Safiren för sig själv. Ibland vill man bara låta allt bära eller brista och strunta i konsekvenserna.

Men så blev det inte, valmöjligheten togs ifrån henne. Safiren måste erkänna att det kanske vore bra om hon inte tände på noll sekunder ibland. Det uttalandet om “hellre radering“, som tydligen B kände till rätt fort, och att “alla” försäkrat Tommy om att hon var en Ros ledde väl till Tommys snabba övertagande. Det är rätt ironiskt. Safiren ler snett. Hon försökte ett antal ggr få Swanti att gå ur Ros och till B, men kom aldrig längre än till en enmansallians.

– Har jag sovit eller bara återupplevt dagen? undrar Safiren grusigt när väckarklockan ringer.

 

Del 47 Dagarna går, abstinensen är svår  

 

Dagarna går, det känns konstigt att inte ha Gifti att pyssla med. Ett försök att upprätta vänskapliga relationer går om intet. Och utan Gifti har Safiren ingen anledning att vara kvar i Ros. Hon skriver ett avskedsbrev på forumet och meddelar ledningen. En sista fredagöl på chatterna innan det är dags att återvända hem. Safiren har gått in som co på Lekstugan och ska på hövligt sätt överta ansvaret för Lekstugan igen.

Det var trevligt att vara i en allians ett tag. Det fanns många fördelar för Safiren som journalist. Hon fick en betydligt bättre inblick i alla nya funktioner i spelet och i vad som hände på servern än vad hon kunde få här i Lekstugan. Och det fanns massvis med intressant folk att prata med i RR-chatten. Forumet ska ledningen ha en eloge för, mycket välskött, informativt och lättanvänt.

Men ändå, genom att i dokusåpan tillerkänna Gifti vinsten att få det han ville, en co, så svek hon ett annat löfte, att inte spela på denna server som journalist för Filosofiska Nyheter. Och det har gnagt. Det var illa. Vissa personer har anledning att känna sig redigt svikna. Och den enda orsak Safiren har är att hennes rollfigur blev kär.

Swanti fick Safiren att le igen, han kallade henne baby… Hon hade följt honom vart som helst, B som Ros som resten som frågade. Där ser man vad kärleken kan ställa till med förnuftet, tänker Safiren missmodigt.

Egentligen gjorde Tommy henne en tjänst när han tog tillbaka Gifti så abrubt, har Safiren insett. Det var inte rimligt att ta hand om Gifti själv och Filosofiska Nyheter, och FN måste gå före, tidningen är grunden för hennes existens på den här servern. Ändå hade Safiren inte kunnat släppa taget om Gifti av sig själv. Lika bra att banden blev klippta snabbt. Hon är fri igen.

Safiren talar inte om för omvärlden vad hon har funderat fram. Inte tänker hon låta Gifti eller B få veta att hon tycker det blev rätt ändå till slut så hon klagar högljutt. Abstinensen att vara av med Gifti är lika verklig den som glädjen över att vara fri. Dualiteten finns även i insikten om att även om Safiren inte tycker om att vara ensam så är hon nog helst ensam ändå, men inte hela tiden…

 

Del 48 Epilog

 

Några veckor går. Ett ordkrig pågår mellan kontrahenterna. Safiren skickar sin motsvarighet till katas – ord, pennan är nyvässad. Gifti kontrar med att deffa genom att blocka henne på skype. Kriget övergår till igmbombning, även andra skickar spam. Nästan alla väggar men så kommer Safiren igenom och till slut träffas de igen. Safiren ser på Gifti med darrande underläpp och tårögd blick. “Kan du inte vara lite snel mot mig iaf?” Gifti suckar, han har insett att så lätt blir man inte av med denna envisa kvinna. “Jag skriver något vänligt i profilen. Blir du nöjd då och låter mig jobba ifred?”

Och så levde de lyckliga i alla sina dagar på server2 tills de dagarna tog slut när någon lade den sista stenen på det största Världsundret.

        
Däckad Gifti och en nöjd Safir.

The End

Leave a Reply